Jag sitter i småtimmarna (Igen!) och läser Matteus 19:16-30 om den rike ynglingen som ville få evigt liv, men var för kär i sina ägodelar, dom ägde honom!

Det var inte en dom som Jesus fällde, det var med sorg som han konstaterade att det är svårt för en rik man att förstå Guds principer och vad som krävs för evigt liv.

Parallellt läser jag som toalitteratur (Har fått en magåkomma...) en ny bok från Ordfront ”Vår beskärda del” I den läser jag med Jesus ord kvardröjande: För femton år sedan lär det inte ha varit så många som ens tänkte tanken att stoppa in en teve, stor som ett skrivbord i sovrummet. Eller att man skulle kunna behöva en lampa i pepparkvarnen för att bättre se de malda pepparkornen singla ner i grytan. Men uppenbarligen så har nya behov uppstått sedan dess.
Vårt samhälle är som monster i Dantes Inferno, när hon matas är hon mer hungrig än någonsin, på åtta år har vår konsumtion av elektronik fyrdubblats och lagom till 2030 kommer vi att köpa 32 gånger mer hemelektronik. Inte för att vi behöver det, utan för att marknadens exponentiella utveckling ser ut så.

Min tro är kopplad till samhälle, etik och ekonomi. Vilka skulle ens vilja fråga Jesus om vad som krävs för att få evigt liv i dag, undrar jag dystert när man inte ens bryr sig om sina avkommors välgång eller minimal rättspatos (som den rike ynglingen faktiskt gjorde)

Bilden till detta inlägg heter "The road less travelled"
Two roads diverged in a wood
and I, I took the one less traveled by
And that has made all the difference
Robert Frost

Det är inte bara en tankeväckande och vacker dikt, det är också titeln på en av dom bästa böcker jag läst, av Scott Peck. Han är psykolog som valt sin väg.

Också inledningen i Dantes Devina Commedia handlar om ett vägval

"Jag stod i mitten av min levnads bana
då i en nermörk skog jag mig befann,
där ej mer väg och stig jag kunde ana."

Kanske jag kan stimulera till andra vägval, kanske inte så enkla, men mer givande för människor i dag och för ett rimligt arv till våra barn och barnbarn