När jag var 15 år jobbade jag en period som utsättarlärling ”pinnepojk” man skulle bygga en ljudvall mellan motorvägen och Tingsstad på Hisingen. Jag var kortklippt och åkte moped. Jag körde utefter motorvägen till mitt jobb, den enda möjliga, vid vägrenen. Jag stoppades av en polis som gormade och svor över att jag körde moped på olovlig plats. När jag skulle uppge mitt namn för en anmälan, så tittade han dumt på mig och sa: Är du en tjej!? Milt och fint fortsatte han att instruera hur jag skulle ta mig till arbetsplatsen.

 Detta är en historia som beskriver ett genusperspektiv. En annan är den om Anna Månsdotter, Yngsjömörderskan.

 Det gick att läsa i Kristianstadsposten att ”Inget mer bestialiskt mord skett under hela 1800-talet” man benämnde henne aldrig med sitt namn efter avslöjandet att ha mördat sin styvdotter och begått incest med sin son.

Hon förblev ”Yngsjömörderskan”

 Göran Bergstrand, präst, själavårdare och psykoanalytiker redogör personligt om henne och hennes själasörjare i boken ”En själasörjares dilemma” Han tar upp genusperspektivet och hur mycket hårdare hon dömdes jämfört med en man.

Det mest bestialiska mordet var inte ”Jack uppskäraren” nej det var en kvinna som ströp sin styvdotter. Är det rentav så att kvinnor antas traditionellt vara mer moraliskt utrustade och därmed döms hårdare?

 Evas dom var inte nådig, hon fick i och med frestelsen med äpplet iklä sig hela människosläktets dödssynd, att Adam också frestades fick inte samma påföljd. Kan detta i sin tur bero på att många kvinnor anses medskyldiga till övergrepp, för att genom deras moral och syndfrihet borde ha vetat bättre och inte lockat männen till syndiga tankar?

 Khalil Gibran skriver att synden bara existerar i betraktarens ögon.

Men jag undrar om vi inte letar för mycket efter syndabockar och luras in i fällor som egentligen handlar om  de bägge könens konkurrens?

Jag har i tidigare inlägg diskuterat manschauvinism och begreppen "skökan" "madonnan" och den mulliga mansgrisen som en morsgris, alltså att det myntet har två sidor. Kan man spåra en konkurenssituation också i det mönstret?

 Genusfrågan är mycket omfattande, man kan betrakta den från sociala, inlärda mönster, roller, religiösa föreställningar och säkert biologiska förklaringsmodeller. Detta är endast ett fragment som jag spekulerar i

Bilden hör inte direkt till ämnet men redovisar en romantisk syn

på kvinnan/flickan som rådde undre 1800-talet

Jag är intresserad av framtidsanalyser. Av många skäl är det lika intressant som historia, vad vi gör sätter spår och leder till positiva eller negativa förändringar. Ett företag i Sverige som heter Kairos Future har intresserat mig, så jag får deras nyhetsbrev. Det senaste brevet är en rapport som heter

Hälsan - vår nya tro

I vårt sekulariserade samhälle har svenskarna utvecklats till allt mer utpräglade individualister. Det är inte längre kyrkan som ska finnas mitt i samhället utan en hälso- och sjukvårdsenhet. I 24-timmarssamhället är hälsan den nya religionen – därför har vi också höga förväntningar den. I framtiden kan det hänga på din hälsa och livsstil om du över huvud taget får ett jobb. Och när alla jagar tid ökar förväntningarna på att även hälsoenheten och sjukvården ska erbjuda service dygnet runt. 

I och med den näst intill gränslösa expansionen av det svenska välfärdssystemet som började efter andra världskriget förändrades situationen radikalt. Sedan dess har individualismen blivit allt tydligare. Numera strävar många efter att må bättre än bra enligt en allt bredare och friare tolkning av vad hälsa är. Livet blir för många ett projekt där man ständigt skyltar med nya upplevelser och hur framgångsrik man blivit.

Detta är en av alla moderna pseudofenomen, lögnen att vi till slut skall behärska livet, hälsan och döden som om vi vore gudar. Leder inte detta till ännu större stress? Om vi t.ex råkar ut för en serie helt normala kriser så är det vårt egna fel. Vi har då inte fattat rätt beslut eller sett m vårt hus, skyll dig själv om du blir arbetslös, skyll dig själv om du får cancer. Alternativs så slår vi oss för bröstet om vi är friska och framgångsrika.

Enligt 12-stegsrörelsen är det viktigt att få hjälp av något som är större än sig själv, att inse sin litenhet. Man har begripit att missbrukare har ett stort mått av omnipotens som de behöver råda bot på. Vad kallas den sjuka som råder i dag? Mats Alvesson, professor företagsekonomi och doktor i psykologi i Lund menar att den utmärks av grandiositet (bara jag skall ha, jag är världens mitt) och bakom den grandiosa fasaden lurar tomhetens triumf.

Karios Future kan bara snegla på vilka som har den största pr-verksamheten, mest grandiosa bondfångerimetod och reklamapparat för att skåda in i framtida mönster.