Nya strategier i før att førhindra uppror och sammanslutningar i den kokande arbetsløshetens USA

Det är inte alltid som lotterier och droger hjälper før att kuva en befolkning. Jag såg i dag ett nytt program: "Undercover boss" Amerikansk dokumentärserie från 2011. Chefer i olika amerikanska företag går undercover som nyanställda för att ta reda på hur deras verksamheter fungerar i verkligheten.

Det brukar sluta med ett møte med the “mighty” boss, førtjusta och skamsna går det upp før dem att han eller hon inte var en vanlig mænniska som de haft som praktikant eller liknande.

Nästa steg är att de hårt arbetande fotfolket får en oväntad gåva från ovan. Naturligtvis gäller det inga systemførändringar før det stora flertalet, utan några dusører av typen hjälp till collegestudier eller en behandling av en arbetsskada før en av de som bossen träffat och arbetat med på fältet

Detta är ytterligare en i raden av exempel på “mimetisk konkurrens” som jag skrivit mycket om. Att endast ett fåtal kan få den där stora vinsten eller operationen, och att det gäller ett litet urval som får detta antingen genom lotterier eller en välvillig schefs goda humør.

Alls inte genom någon grundläggande rättfärdighet før det stora flertalet

Mimetisk rivalitet är det instrumet som lurat och bedragit den amerikanska befolkningen till en øvertygelse att alla kan bli president, men bara en åt gången, att alla kan få gråstarroperation, men bara om man tillhør de lyckligt “lottade” Detta har också bidragit till att førhindra anslutningar till fackføreningar, vilket vi ser i hart när alla länder i dag, och beror på en aktiv strategi

Vi är inte längre en samling medmänniskor som arbetar mot gemensamma mål, utan motmänniskor som tävlar om platsen i solen.

Att ingen reagerar på att schefen ljuger om sin identitet och får upplysningar som inte är etiskt førsvarbart førbryllar mig.

Om någon undrar øver mina Ø så beror det på vårt kära grannland