Jag vill skriva om haplosis, om att göra sig tom, för att lämna plats för det oväntade, det oplanerade. Om hur det ingår i den mystika traditionen och betraktats lite på undantag, trots att den återfinns hos så många välkända skriftställare: Johannes av Korset, Theresa av Avila, Ignatius av Loyola. Vår store ärkebiskop Nathan Söderblom intresserade sig inte bara för mystiken, men också dess motsvarighet hos andra religioner.

Vi som intresserar oss för mystiken kanske har mer gemensamt många gånger än den trostillhörighet vi bekänner oss till. KG Hammar har också en mystik ådra, vilket är ytterligare en i raden av egenskaper jag gillar honom för.

Det är kanske inte så konstigt att just jag har fallit för denna gren, den har att göra med den andliga psykologin och betyder att man gör en resa, en andlig terapi om du så vill, för att uppnå insikt och närvaro med Gud.

Om du tänker på hur du reagerar när ett ljud plötsligt försvinner, och hur du först då blir medveten om det, så fungerar den mystika reningen på samma sätt, alla spänningar och intryck måste gradvis dämpas. Informationsflödet i dag gör det svårare, därför finns det olika retreater för att få hjälp att tömma sig. Varför skall man tömma sig? För du kan inte ta emot något med händer som redan är upptagna, hjärna fylld med tankar, musklerna i ständig beredskap eller hjärtat fyllt med oro. Ett fyllt kärl kan inte innehålla mer.

Ignatius av Loyolas mystik krockar inte på något sätt mot ett praktiskt vardagsliv, det var inte bara en metod för munkar och nunnor, målet var att bli en kontemplativ handlingsmänniska, som förmår att upptäcka Guds närvaro i allt. Han var mycket skeptisk till sökandet efter andliga upplevelser i sig.

På samma sätt uttryckte sig Johannes av Korset, han var kritisk till paramytiska företeelser; (visioner, stigmata, extas) han beskriver i sin bok ”vägen” hur en människa måste vandra för att tillåta att Gud ingriper i sitt liv, för rening av sinnenas och det andliga planet, via askes och frigörelse.

Det är en slags egenterapi med Guds hjälp, med olika faser och hinder som kan liknas vid en dynamisk process.

Själens dunkla natt är ett diktverk och stroferna behandlas i kapitel med dess lärdomar i ett slags tolvstegsmetod. Loyolas metod heter ”de andliga övningarna” Man måste öva sig för att kunna vandra till Gud.

Dessutom vill jag meddela att dessa skriftställare hade mycket tydliga åsikter om ägandet, ja det var till och med tveksamt om man skulle ta emot kollektpengar eftersom pengar var en börda och precis som Sigmund Baumann skrev så kräver pengar mer pengar.

Jag vill passa på att lämna en länk till intresserade. Eva Bach Kåre, som jag tidigare skrivit om har sådana kurser i Stockholmstrakten

http://www.basch-kahre.se 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Följande rader skriver jag med utgångspunkt från MIN tro. Jag ägnar mig inte åt mission, men ibland vill jag reda ut min trosuppfattning. Jag är medveten om att det finns lika många sådana som troende, av alla slags religioner.    Rubriken avslöj...

Förr ställde jag mig tvärt emot Kants kategoriska imperativ, ”du skall, du bör, du måste”, som jag såg som en slags förlängning av den gammaltestamentliga lagiskheten, den som inte litar på människans kärlek och medmänsklighet, den som är...

Jordens dag   I dag är det jordens dag. Såg en liten film om och av Jane Goddard med anledning av det. Hon beskriver sin egen kärlek till djur och natur och gör som så många andra, vädjar till vårt förnuft och hur varje liten enskild förändring r...

Leda   Reflektioner kring radioprogrammet ”nyttan av att vara uttråkad” 2012 som går på djupet med ämnet ”uttråkning”,”boredom”.   Punkten i tillvaron där man menar sig vara uttråkad skiftar antagligen frå...

  Har Hitlers tankar till slut vunnit?   Jag abonerar på eurosport, men ser bara på snooker. Jag tvingas emellertid se reklam för kommande program. Jag slås ofta över vilka kroppar man ser och vilka faror man utsätter sig för, som om de vore ...