Jag frågade mig: Vad betydde korset före Jesus död?

Matt 10:38 "Den som inte tar sitt kors.."

Luk   9:23  "Varje dag ta sitt kors.."

Skulle Jesus ha talat till lärjungarna om något som bara han kände till, eller var det ett allmänt talesätt att ta sitt kors (typ ta sitt straff) eller betydde korset något annat? det känns som hans tal är vardagligt och begripligt och mer handlar om oundviklig möda än straff.

Dagen därpå läste jag planlöst i en bok om glömda skrifter och språk, J Friedrich, 1967.

Där fann jag något mycket intressant. I kapitlet: skrifter som inte kunnat dechiffreras läste jag om ”Sinaiskriften” inte att förväxlas med ” Codex Sinaiticus” från 300-talet, utan dom skrifter som man fann 1905 i berget Sinai som daterats till 1500 f. kr. vilka några forskare har misstänkt vara länken mellan hieroglyfer och hebreiska, och ett förstadium till den semitiska bokstavsskriften. Alan Gardiner har arbetat med dessa.

I en av figurerna finns en sammanställning på symboler och betydelser från

Hieroglyf, Hieratisk, 14 olika fragment från Sinaifyndet samt gammal (väst) Talmud, vilka alla har kors och/eller kryss som symbol för LIV. Det enda som ser något annorlunda ut är Ankhkorset men dess betydelse är inte ifrågasatt.

Min hypotes är: Korset var för befolkningen under Jesus tid en symbol för liv, att ta sitt kors är att ta livet som det är med alla dess glädjeämnen, vedermödor och kall.

Följaktligen så kan vi senare ha förskjutit betydelsen från det liv som Jesus gav genom sin död både till oss och till sig själv, vilket är mer centralt än det faktum att han plågades på korset och dog. Att bära sitt kors blir i denna förklaring en livgivande och positiv uppgift.

Jag hittade också kors och kryss som bokstaven H i en mängd gamla språk, och tänker, mer spekulativt, hur fonetiska tecken uppkommer och hur man kan beskriva ett H som en andning, som ett livstecken, och förbundet med liv. Det skulle inte förvåna mig om ord som börjar på H har med liv att göra i olika former….Hieroglyf, helig (!) ristning. Eimi uttalas som heimi, och Elias som Helias? För att inte tala om ’elios och ’agia (uttalas med H)…

Nedan tagit från  http://www.islamiska.org/s/k17.htm

Korset som en religiös symbol började inte med kristendomen utan fanns redan i tidigare religioner och traditioner också. Man har kunnat hitta och räkna upp till 400 olika korsformer, endast 50 utav dessa finns i den kristna konsten. Faktum är att kristendomen upptog dessa symboler som sina egna. I många av de välkända svenska uppslagsverken kan man hitta följande påståenden om korset:

"Korset förekom redan i förkristen tid som solsymbol, hjulkorset. Detta upptogs i den kristna korsglorian och i det likarmade grekiska korset." (Stora Focus)

"Redan i fornkristen tid förekom korsliknande symboler. Vissa korsformer t.ex svastikan (hakkorset), hjulkorset och den egyptiska ankh, har brukats med magisk eller religiös innebörd." (Nationalencyklopedin)

Crux ansata (Ankh)  = En gammal egyptisk symbol som brukade bäras av gudomligheter som Isis, Horus, Osiris m.m Crux ansata symboliserar liv, odödlighet, evigt liv, livet efter detta m.m  

Hjulkors eller cirkelkors = Denna symbol är känd i många kulturer t.ex i Assyrien, Indien, Nord och Sydamerikas indianer. Den symboliserar evighet, död och liv, solen m.m

Det gemensamma för Crux ansata och hjulkorset är att de symboliserar död, liv och evigt liv. Detta är också något som stämmer in med det kristna korset. Frågar man någon kristen vad korset betyder för honom så kommer han genast att svara med en bestämd röst:

"Jesus liv, död och uppståndelse (eller evigt liv)."

Likheterna mellan Crux ansata, hjulkorset och det kristna korset är så otroligt stora att man inte kan bortse från att det kristna korset har sitt ursprung i den hedniska traditionen. (eller förkristna traditioner)

"Mysteriereligionerna i det romerska imperiet är en ytterst intressant företeelse. De flesta av dem kretsar kring gestalten av en döende och uppstånden gud, tydligen en personifikation av naturen som dör om vintern och pånyttfödes om våren." (sid 49)

Det är den senaste reklamen från Maybelline Dream Satin Liquid. Tack vare den luftvispade formulan ger den en täckning som minimerar synliga porer... Detta får mig till ett gott skratt och jag tänker stilla... Idiocracy... så sätter sig skrattet i halsen, för det är många som kommer att köpa den produkten, därför att man letar efter den lättköpta lyckan.

Carl Hamilton ger i sin tänkvärda bok Det infantila samhället en dyster bild av oss vuxnas oförmåga att skydda våra barn från de sämre inslagen i vår kultur och se till att de istället får det de verkligen behöver. Han menar att vi vuxna inte längre är vuxna och att vi sviker barnen på många sätt:

• Den kommersiella masskulturen är inriktad på yta, utseende, ytliga framgångar och pengar.
• Barn görs tidigt till konsumenter.
• Barnen berövas sin barndom, tvingas in i vuxenvärlden alltför tidigt.
• ”Supandet, kopulerandet, pratandet, intrigerandet normaliseras och blir en accepterad del av barnens miljö”.

   Om vår frihet, eller som Dostojevskij menar dom till frihet, som han har mycket intressant att både säga om och beskriver i sina romaner. Han menar t.ex att man alltid skall stå för följderna av sina handlingar, en falsk medmänsklighet är bara kränkande för individen, straffet är en viktig del av en felaktig handling. Han menar också att vi inte är endast ett resultat av vårt arv och miljö, utan har mycket djupare dimensioner, som den torra vetenskapen inte kan mäta eller väga, och därför i deras trångsynta logiska värld inte finns.

Ja han går så långt att han menar att dom verkliga dysfunktionerna finns att hitta hos de friska, den helt igenom intellektuelle människan, hon utnyttjat inte hela sin potential vilket hon fått och är skyldig att bruka. Den svåraste av alla synder menar han är oförmågan att visa medmänsklighet.

Det måste vara sant, ur både sociala etiska och teologiska aspekter, för om vi missbrukar förtroendet till vår nästa, så missar vi det enda tydliga vi kan lovsjunga i Guds skapelse.

Vad skulle ett utbrett ansvar leda till socialt här och nu? Kanske bara dom som verkligen behöver köra i gräddfilen gör det, nästa gång kanske det är min fru som sitter i baksätet och skall föda barn inom kort? Om man på det viset förutsatte att ingen tog mer än den behövde... konkurrens och utslagning skulle vara ett minne blott, naturen skulle vårdas på ett etiskt sätt och ansvaret skulle kunna ligga på alla (det menar Dostojevskij är moralens centrum) Nåden kan människan erfara då hon inser sin delaktighet i alltets misslyckande.

Dostojevskij har också mycket att säga om konst, poesi och musik, dom är nödvändigheter och av mycket högre värden än vetenskapen/filosofin som räknar och beskriver endimentionellt med våra fem sinnen, alltså inget nyskapande i Guds namn. Intuition och skönhetslängtan är något vi alla delar, bara för att vi inte kan mäta dom upplevelserna så finns dom och berikar ändå!

dagens bild är lite influerad av det Holländska 1600-talsmåleriet med symboler i överflöd, denna bilds betydelse får du gärna grunna över... Välkommen till tolkning!

 Har inte så mycket klokt att säga, så jag skickar bara in min senaste bild,

ett montage med vatten blommor, blad och en vacker flicka jag hittade på Coop

Detta är tre fönster, Ikoner, eller vägar till något dolt. Bakom en Ikon, tex på din dator, så döljer sig någonting mycket mer, på samma sätt är det med en ikon eller en bok. Mina exempel är heliga, fönstret är inifrån domkyrkan i Göteborg, och böckerna är Luthers katekes, en postilla och psalmboken, ikonen är naturligtvis en ortodox, men en del av innehållet kan vara individuellt. jag läser just nu en mycket bra bok av Owe Wikström, Den outgrundliga människan, livsfrågor, psykoterapi och själavård. Tack för att jag hittade denna boken, den ger en fin repetition av olika analytiska förklaringsmodeller, samt Wickströms egna. Han tvekar inte en sekund på trons läkande kraft. Han har också skrivit en hel del om ikonen som ett fönster- Jag kan bara rekomendera!

Bilden är från Aspen, Lerum i somras, jag vill dröja kvar vid sommaren. Tiden är en faktor jag inte är så glad i. Snart är jag färdig med min uppsats om mångreligiöst centrum, två år har jag hållit på! Jag lyssnar på Olle Adolphssons svenska mässa och texten passar bra just nu

"När hjärtat finner ro i goda händer och finner frid och intet vill begära, när hjärtat vilar, Herre är du nära"

Nu skall jag ut i solen, med kameran ;) först bibban sedan hälsa på kusin Helene, och om jag får tid Ivar Aroseniusutställningen på konstmuseet

Fråga mig inte var idéerna kommer ifrån, det är lika outgrundligt som den ontologiska frågan om Gud och varandet. Det är därför jag intresserar mig för ämnet kaos, och skall presentera mina hyposteser inom kort. Tills dess får du hålla tillgodo med dagens bild "Sumo"

Humanism

Jag har under många år betraktat mig som humanist, och har läst många av den humanistiska traditionens verk.

Vid ett tillfälle i högstadiet så skulle vi elever berätta med ett ord vilka vi var, då sa jag att jag var humanist ”Det kan man inte säga att man är, sa min lärare, det är en filosofisk skola”

Det har jag tänkt på många gånger, hur dum jag kände mig, men med tiden hur fel han hade.

När jag många år efter började på universitetet så händer det något liknande, under en lektion säger jag att humanism är en kristen tradition, och jag fick reda på av lärare och elever att det är det visst inte, humanism är sekulär, en icke-troende filosofisk inriktning.

Senare fick jag bekanta mig med hela Hedeniusaffären och hur man i Sverige antagit att humanism är sekulär bara för att just den svenska ateistiska gruppen kallar sig humanister. Det är lika illa som att McDonald’s försöker lägga beslag på ordet ”kärlek” ”I’m lovin it”.

”Humanisterna” i Sverige har två agendor 1. Allt är fritt, utom 2. Religion.

Om humanisterna hade studerat den humanistiska litteraturen och dess tankesystem så hade dom känt till att dom går hand i hand med den kristna och  huvudtanken är att alla människor har lika värde, alltså ett stort utrymme för ”kärleken till nästan” dessutom har den humanistiska skolan varit kristen ända fram till Hedenius och Sturmarks dagar.

Dom svenska ”humanisterna” försöker klämma in människan och skapelsen i en mekanisk världsbild som helt och hållet går att förklara och verifiera. Nej det har inte dom heller inte lyckats med, det är därför som Rosenberg skrev i DN att humanismen också är en tro, och att kampen inte är mellan tro och vetande utan mellan tro och tro.

Leif Zern ateist och teaterkritiker i DN som inte låst sig vid ett ”vetande” av det fascistoida slaget, han skrev 20/7 en analys av humanisternas förståelse för vetande, som tydligen också inbegriper ateism och undrar hur det är möjligt att vetenskapligt bevisa att Gud INTE finns?

Leif Zern skriver också om kopplingen mellan konstnärligt utövande och religion (det okända) han fick då en indignerad replik från Lena Andersson: att humanister visst har en stark mottaglighet för konstens språk och anspråk. En befogad fråga ställer Lars Johansson i tidningen NOD: Kan hon bevisa det?

Jag tror att det har betydelse för människan att utgå från en storhet (X) som har fullt vetande, och att vi inte är där, vi har bara en ambition att komma dit och på den vägen gör vi så gott vi kan. Jag kan föreställa mig att man under väldigt fina paroller om människans storhet låter en kader vetenskapsmän och analytiker fastställer ämne efter ämne för att sedan i en kyligt upplyst värld sopa igen utrymmet för det häpnadsväckande och det gåtfulla. Ja jag tror att Zern har helt rätt, och går i linje med min uppsats ”Kaos är granne med Gud” som handlar om krafter som skrämt både kyrkliga och sekulära kontrollfreaks, men som är själva grunden till allt skapat, vi av Gud och vår egen konst. Till sis tvill jag meddela att Hedenius sagt att han nog inte tror på människan heller...